En handlingens man
Eller skall jag kalla honom mr quick fix, Jan Björklund? I Dn-debatt idag framgår det att lärare som tar examen i matte, fysik, biologi och teknik skall få en skattefri premie på maximalt 75000 sek.

Det som kännetecknar skolministerns reformpolitik är symptombehandling, nu har vi fått ytterligare ett exempel. 

Så här skrev jag i en av GP-bloggarna för ett tag sedan:

"Sammanhanget

En bra lärare fungerar i ett sammanhang som består av andra lärare. För att det skall fungera krävs det många och långa diskussioner om pedagogisk grundsyn, kunskapssyn, gemensamma förhållningssätt och mycket annat. Enorma mängder tid går till samplanering, sambedömning, elevhälsomöten och allt annat som krävs för att eleverna skall känna att de går i en, rättssäker, skola, inte i tio olika. Tillkommer samverkan med hemmen och samverkan mellan skolor för likvärdigheten på kommun- och riksnivå.    
    Dokumentation är en central del av undervisningen. Det talas i debatten om administration, men det här har ingenting med administration att göra. Jag har inte nämnt det viktigaste ännu: tiden med eleverna, lektionerna...

    Superlärare som i tv-såpan klass 9a som ensamma frälser massorna och skördar lagrar genom sin personliga utstrålning finns förvisso, men kommer aldrig lösa skolans problem. För det krävs det skickliga och lojala lagspelare.

Incitamentet

Jag är helt övertygad om att vare sig lön eller karriär kommer på första plats när det gäller att rekrytera lärare till skolan, eller att behålla dem vi har. Jag tror att det som biter är tids- och arbetsmiljömässiga förutsättningar att kunna göra det här ofantligt svåra jobbet på ett bra sätt, utan stress. När resultatet så påtagligt är beroende av laginsatsen kan det vara klokt att fundera en gång till på om t ex försteläraren är ett bra påfund."

Vilka lärare vill Björklund ha i sin skola? Vilka frågor ställer han sig? Vill han ha en lärare som fungerar i den kontext jag har försökt att beskriva ovan lär vare sig förstelärare, lektorer eller premier vara svaret. Det är inte heller djupare ämneskunskaper som är svaret för vare sig bättre ordning eller bättre resultat, två saker som förövrigt hänger samman. Det är lärare som förmår skapa relationer, hållbara relationer. Visst, forskningen  spretar lite här; det finns de som framhåller ämneskunskaperna som en grund för den egna tryggheten och därmed viktiga, och visst ligger det något i det. I Hatties megametastudie kommer ämneskunskaperna långt ner på listan, långt ner! I min värld, med de lärare som jag har varit kollega med, eller chef för, har ämneskunskaperna aldrig varit ett problem, däremot så mycket oftare förmågan att knyta an till barnen och ungdomarna. 

För mig är förslaget om premier direkt stötande. Det är ett djupt oansvarigt hanterande av skattepengar. Jag kommer med en druckens envishet fortsätta hävda att den sorts lärare vi vill ha i skolan lockas av goda arbetsförhållanden. Sådana som tillåter läraren att utföra allt som är viktigt inom ramen för sin arbetstid, med en rimlig ansträngning och med kraft kvar till ett liv utanför skolan. Det är lärare som brinner för lärandet, som  väljer lärarbanan för att de vill bli just lärare. Många av dem tappar vi idag, inte pga lönerna eller brist på karriärvägar, utan pga att uppdraget upplevs som omöjligt i relation till förutsättningarna..

Medan Björklund fortsätter att plåstra om patienten sprider sig infektionen och han har inte ens skickat ett blodprov till labbet. Så fort någon vill tala skola på djupet med den mannen glider han undan. Det är sorgligt, riktigt sorgligt!


http://www.dn.se/debatt/upp-till-75-000-i-lararbonus-for-matte-och-no-amnen/